SUPER-LUNES OCH PRIMAVERA

MÅNDAG-ONSDAG 19-21 SEPTEMBER 2016

SUPER-LUNES OCH PRIMAVERA 

Nu är våren här och allt står i blom.

Vi är på väg till skolan och det är måndagmorgon. Dagen är kall, men känns ändå frisk och lovande. När vi kommer till skolan så visar det sig at norska tjejen, Hanna, som var sjuk förra veckan nu har tillfrisknat och ska gå i vår klass. Det är en skojig skoldag, vi hade lite ångest för att vi skulle behöva byta lärare, men som tur är har vi kvar Silvia som vi kommit till att tycka så mycket om. 

När vi lämnar skolan är det sol och varmt. Det känns jäkligt bra när vi går till bussen fyllda av energi. Det diskuteras flitigt hur man vill leva sitt liv och vad som skulle göra oss båda glada. Vi enas om att bäst är om vi jobbar 9 månader om året där vi bor. Sedan har vi två månader där vi jobbar 4h/dag från datorn i valfritt land/stad och en månad semester. På så sätt så kan vi uppleva många spännande ställen och känna oss fria. Spännande att se om vi får till det... Vi köper massa frukt och grönsaker från vår favoritfrukthandlare (en halvblind man och hans glada fru). Súsanna känner sig kaxig och sköter spanskasnacket. På kvällen drar vi till fiket "La Panera Rosa" som ligger i Las Canitas. Här är väldigt mysig stämmning och medan vi gör läxan unnar vi oss varsin kaffe och muffins. Innan vi lägger oss så ser vi ett avsitta av dokumentärserien "Cosmos a Spacetime Odyssey" - fy fasiken vilken fantastisk serie. Rekommenderas starkt till alla. Dagen var helt enkelt en Super-Lunes dvs en super-måndag...

På tisdag händer något sjukt - vi får en klasskompis till och har nu ökat antalet elever i klassen med 100%. Det är en fransk tjej, Géraldine, som är här för att jobba på restaurang. Nya klassgänget köttar oregelbundna verb och "a mi me gusta..." tills det är dags att gå hem. Eftermiddagen och kvällen spenderas i Las Canitas med häng och träning. Vi lägger även märke till att grannen som hjälpte oss första dagen dvs tränings-grannen verkligen är TRÄNINGSGRANNEN. Vi har sett honom i området på morgonen i träningskläder, mitt på dagen i träningskläder och till och med när vi har gått ut på kvällen i SAMMA träningskläder. Spännande man.

På kvällen hittar Súsanna en organisation som ligger nära skolan och som har odlings-, kompost-, groddning,- och örtmedicinskurser. Om vi blir tillräckligt bra på spanska efter spanskakursen tar slut i början på oktober så kanske vi ska gå på något av deras event. 

Fikaplugg på "La Panera Rosa"

När vi kommer till skolan på onsdag ser vi snart att här händer något utöver det vanliga. Det är första vårdagen och detta ska firas. Läraren har köpt in goda, söta, krämiga bakverk och på tavlan står det "Feliz Día de la Primavera". 

Skolan bjuder på svinigt gott fikabröd. Argentinerna älskar verkligen krämiga söta saker.

Överallt i stan är det skyltar som välkomnar våren. Här med fint fisktema på en förskola. 

Våren är här. 

Efter skolan vandrar vi efter Av. Córdoba till vi kommer till Palermo SOHO. Detta är ett hippt område med massor av caféer, restauranger, barer, affärer och härlig stämning. Vi sätter oss på ett fik i en bokhandel för att ta en kaffe och göra vår läxa. Det är kul att gå och titta på böckerna och vi inser snart att vi kan mycket mer än vad vi kunde när vi precis hade anlänt. Känns bra! 

Vi vandrar ner för Malabia och spanar in läget. Det finns en park mitt i området, "Plaza Armenia" där jättemånga hänger och spelar musik, läser eller dricker mate. Då vi vandrar mot Plaza Serano som är ett väldigt bartätt område så händer det som vi visste skulle hända förr eller senare. Súsanna får en enormt fet fågelbajs i huvudet. S P L A S H ! Vilken känsla... man vet inte om man ska skratta eller gråta. Det betyder ju tur att få fågelbajs i huvudet (åtminstone på Färöarna), men vi har inget att toka det med och på grund av sin enorma volym så skvätte även en hel del bajs på Davids jacka. Tur i oturen så vistas vi i ett restaurangpackat område och vi lyckas sno tre servetter. 

Liten glimt av Palermo SOHO. Hippt område med massa restauranger, barer och affärer. Stämningen är hög.

Känslan av att få en fågelbajs i huvudet är inte den bästa, men det hjälper om man påminner sig om att det betyder tur.

På kvällen drar vi iväg för att gå på språkbar. Det är organisationen "Mundo Lingo" som anordnar dessa event 4 gånger om veckan i BA. De verkar finnas i nästan alla storstäder så är man intresserad av att lära sig ett annat språk eller bara träffa på människor från andra ställen så är dett ett klockrent koncept. Súsanna kollade upp att vi kunde ta oss till baren som låg i Palermo SOHO med buss 55. Men när vi kommer till där bussen ska gå ifrån hinner vi ingen stolpe med 55:an nummer på. Aj aj. så kommer det plötsligt med full fart. Den rusar förbi oss och vi börjar springa efter i panik. Sent på kvällen går bussarna mycket mer sällan och vi skulle säkert få vänta 20-30 min på nästa. Bussen stannar 200 m från där vi var och till all lycka så var det ovanligt många som skulle med. Vi hann därför precis hoppa på bussen med bultande och glada hjärtan innan den gasar iväg i full hastighet. 

Väl komna fram till baren så får vi flaggor för alla de språk som vi pratar. Flaggan för det språk du pratar bäst klistrar du högst upp på tröjan och följdaktligen det du pratar minst av längst ner. Direkt då vi äntrar baren så börjar folk prata om var man kommer ifrån, hur länge man har varit/stannar i BA, kulturchocker etc etc. Det är trevlig stämning, men konversationerna är ändå rätt banala eftersom de är på språk man inte behärskar så väl. 

Vi inser snabbt att en av de hetaste serierna i BA är "Vikings". Så fort vi säger att vi är från "Suecia" så säger folk "Sííí.... Vikings.... Ragnar...." De berättar för oss att i Skandinavien så lär man sig allt om gamla vikingar i skolan och att det är mycket intressant och populärt både här i BA och i Scandinavien (hmm?). Vi nickar och har våra "heeeeeeeee-ansikten" (uttryck och ljud man kan göra när man inte orkar säga emot). Fler och fler människor dyker in och musiken höjs. Snart är det inte så lätt att prata och man börjar mest skrika i öronen på varandra och hälla i sig billig öl. Vi pratar med ett gäng som båda har arbetat som hundpassare, vi frågar om det heter "Hombre de los perros", men får bara svaret: "Ja, jag har 10 hundar". De berättar att det är ett mycket popuärt jobb i BA, de flesta har vid någong tidspunkt arbetat som hundpassare. Ena snubben är såpass taggad att han vill ha Davids whatsapp-nummer så han kan bjuda oss med i morgon. När det börjar bli allt för varmt och trångt känner vi att det är dags att gå ut och hitta något att käka i natten. Vi tar farväl och springer till bussen.

Väl komna tillbara till Las Cañitas så har vi bara en sakt i huvudet: vart hittar vi käk? Vi vandrar ner för Baez och till all lycka så hittar vi ett paj-och empanadasställe som är öppet. Tyvärr så är alla deras empanadas fyllda med kött, men han har två pajer som är vego. En med zucchini och en med spenat. Woh! Hemma spicear vi till det lite extra med linser. Godnatt.

Fyllekäket - paj och linser.... mmmmmm

Flaggorna från språkbaren pryder, för stunden, vårt kylskåp